Julie och Alexia är två tvillingar som skildes från varann redan vid 4 års ålder. Julie minns inte Alexia så mycket. Hon har en pappa som hon aldrig träffat. Och Alexia minns inte någon syster. Och vah? Har jag en mamma, hade Alexia sagt.

-Julie, glöm nu inte läxböckerna fösta dagen på gymnasiet, sa Julies mamma Ritva.

-Nejdå, sa Julie. Jag är 16 år, och jag har bott i pricip halva sitt liv med mamma Ritva. Jag tog på mig mina slitna gympa skor och öppnade ytterdörren. Jag tog skolväskan och slängde den över högra axeln. Jag var nervös. Ritva skyndade sig fram till dörren och hade varsin hand på dörkarmen och lutade sig lätt med benen i kors.

-Och så har du det bra i skolan vaa... Sa Ritva med en röst som liknande en låg-stadie frökens.

-Mamma, jag är 16 och klarar mig själv. Solen sken rakt mot Ritvas ansikte så hon symmnde ögonen med handen och kisade.

-Jag älskar dig gumman. Sa Ritva.

-Jag älskar dig också mamma. Sa Julie. Jag fortsatte gå med fåglar virvlande runt mig. Det tog ett tag innan jag hörde att dörren gick igen. Jag gick med den kurviga vägen, ner för kullen och då såg man en liten skymt av skolan. Jag hade alltid varit trygg men dom skolor jag haft. Min bästis har alltid gått på samma skola som jag. Och det ska hon den här gången också.

Jag såg skolans gula tegel. Och den stora klockan som hängde över dörren. Efter ett tag kom jag fram och jag gick in. Det kom en tjej som hette Sophie.

-Hej, sa Sophie.

-Hej, sa jag.

-Visst går du i den nya klassen. 

-Ja.

Jag gick förbi några dörrar. Tills jag såg min klass's dörr. Jag letade upp min hylla som låg en bit ifrån, fast på andra väggen. Jag tog av min jackan och skorna. Och hängde väskan på kroken. Jag smög in i klass rummet. Jag hade kommit försent. Det var precis upprop.

-Åh Hej, sa fröken.

-Hej, sa jag tyst och letade upp min plats. Jag satte mig tyst. Juli stod det. Ännu en miss tänkte jag tyst.

- Jacob, sa fröken.

- Här!

- Oscar?

- Hää-är, sa Oscar så barnsligt han kunnde. Men fröken brydde sig inte, hon fortsatte att rabbla upp namn.

-Semmet?

- *suck* Jaa... Man såg att hon var "coola-typen". Jag tittade snabbt på henne. Hon bara glodde, men brydde sig inte.

- Juli?

-Ja, men "E" i slutet. Fröken tittade snabbt på namn-skylten.

-Ja, det där får vi ändra sen, sa fröken.

- Vadå fröken? Man hörde hur några fnissade bakom mig. Jag tittade bak och blängde (inte med mening) surt på dom. Märkte hur fånig min jag hade.

-Vadåå-å fröken? Sa en av killarna och försökte härma min röst, han sa tillräckligt högt som det behövdes för att fröken skulle höra. Hon tittade snabbt upp ur papperna.

Plötsligt hörde man dörren gå upp, och smällas igen. Det var Philip. Han gick i samma skola som jag för två år sedan. Men han bytte skola. Han var kraftig och var ganska arg av sig, det var nog för att han blev retad för att vara tjock. Fast nu är det inte "retas" det kallas. Nu är det blodigt allvar... Mobbas...

Tack för att ni läste!

                                                 


                                                                                                         (Detta inlägg är copyright skyddat)

Hej och välkommen till min nya blogg!

Och du är hjärtlit välkommen att fortsätta läsa. :)

I den här bloggen skriver jag noveller. Fast i länge form. (Kommer oftast skriva i kapitel). Så detta var ett välkomms inlägg. Snart ska jag börja skriva en Novell som ska heta: Skilda vägar. Och ni får väll se vad den handlar om. Och ursäkta mig för stavfel. :) Och ni får gärna skriva vad ni har för idéer på noveller! Har nyss fixat lite på bloggen så att det ska se snyggt ut. ;) Och jag är inte så duktig på det här med bloggar. Men vi får se hur det går. :) Och som ni troligen vet så heter ju min blogg: ReadItNow.