Jag låg på sängen och drömde. Jag flög, det var kul för jag kunnde styra vart jag skulle flyga. Sen drömde jag inget mer. Bara såv...

- Julie! Sa Ritva.

- Aaa, sa jag yrvaket. Jag vände min om.

- Julie...! Sa Ritva igen.

- Jaa-a... Sa jag.

- Vakna. Det är skola idag!

- Men mamma... Sa jag och vände mig om och såg mamma trött i ögonen. Hon kännde snabbt på min panna och sa att jag var tvungen att gå.

- Så, skynda så du inte kommer försent! Sa Ritva.

- Jaa, sa jag. Kan du ge mig flingor?

- Nej, du får gå själv.

- Jaja, sa jag med en suck. Jag tittade genom fönstret. Jag skymde ögonen med handen för att solen sken in så stark och tänkte på att det nyss varit kväll. Och att jag nyss låg och drömde. Vad var det jag drömde? Jag flög. Men vad hände? Ju mer jag tänkte efter började det flyga ut ur skallen. Jag gick ner för trappan och tog ut flingorna ur skåpet och tog mjölk ur kylskåpet och gick till bordet. Jag hällde upp mjölken och flingorna i en skål och tog mjölken i handen för att lägga tillbaka den i kylskåpet.

- Är det där din frukost?

- Ja, sa jag till mamma med en stark snobbig röst.

- Okej, sa mamma sprött.

- Årghråååh...! Sa jag då jag råkade spilla ut mjölken på golvet.

- Såja gumman. Ät upp din frukost så torkar jag upp det, sa mamma medans hon blötte disktrasan.

- Nej mamma. Jag kan göra det, sa jag.

- Okej, sa hon och räckte mig trasan.

- När jag torkat upp mjölken från golvet vred jag ut mjölken ur trasan, och såg mjölken sjöljas ut ur trasan och blandas ut med vattnet i diskon. Jag stod där en stund. Och suckade ut en lång suck med näsan. Jag tittade på vattnet som forsade ut ur kranen.

- Har du något som behöver tvättas? Sa Ritva medans hon gick ut till toan.

- Ja, kläderna ligger i korgen. Sa jag.

- Okej, sa Ritva.

- Jag går och byter om till vanliga kläder. Sa jag.

- Men maten då? Sa Ritva medans hon rotade bland kläderna i tvätt korgen.

- Jag äter det sen.

Jag bytte från pyamas till vardags kläder. Jag gick ner och tog skeden och åt. Flingorna hade mjuknat och mjölken var varm. Jag petade kräset med skeden i mjölk-fling moset. Jag slängde mjölken och flingorna i soporna. Jag tog en macka och smörade den. Jag tog ett mariekex och smulade den på mackan. Jag gillade att testa nya saker. Mamma hade aldrig gillat att jag blandade olika grejer med varandra.

- Du ska nog förbereda dig för att gå till skolan nu. Sa mamma.

- Ja, sa jag och packade min skol väska med skol böckerna. Jag tog på mig skorna och jackan. Jag snabbade mig att säga hejdå, gå ut och stängda dörren. Det förvånade mig inte att Ritva öppnade dörren för att såga "Hejdå gumman".

- Hejdå älskling! Jag älskar dig, visst vet du det. Sa mamma.

- Ja mamma. Sa jag medans jag fortsatte att gå vägen till skolan. Jag vinkade med handen men vände inte ryggen om. Jag fortsatte att titta mot träden och bilarna långt framför mig. När jag kom till skolan var det tre minuter tills skolan började. Klockan ringde och folk började sakta gå slunkade mot deras klassrum. Jag följde strömmen in i mitt klassrum och satte mig på min plats.

- Hej och godmorgon allihopa, sa fröken.

- Heej, sa många med blandade röster.

- Idag ska vi hälsa på dom i eran paralell klass. Ni kommer arbeta ganska mycket tillsammans. Vi rätade på ryggarna och förberede oss.

- Vissa har antagligen mött någon på rasterna eller i korridoren. Men för några är det nytt. Sa fröken med händerna i hand och pausade en lång stund för att titta på alla.

- Ehhh ja, sa fröken med en längre och tystare suck.

- Igår fick ni ju gå hem eller på fritids gården. Det var för att det inte fanns personal som kunde slutföra dagen ordentligt. Sa fröken.

- Och det är för att en av skolans elever dog inatt... Vi ville inte att ni skulle behöva vara på skolan om ni ändå inte hade något att göra. Sa fröken.

- Han hette Samuel och gick i 2:an, några av er vet säkert vem han var. Han klättrade upp i en av dom höga tallarna här utanför... Och ramlade på magen och bröt två revben och armen. Han fick även en kraftig hjärnskakning och punkterade ena lungan.Sa fröken.

-Många fröknar var på plats och ambulansen kom. Inatt kl 02:30 drog han sitt sista andetag, på sjukhuset. Att någon så ung varit tvungen att avlida. Det är ju sorgligt... Sa fröken med en tyst snyftning. Och det är därför ni inte får klättra i träd, som vi sagt många gånger. Sa fröken.

- Det finns alltid en anledning till varför vi sätter förbud på saker och ting. Sa fröken. Det här med Samuel fick mig att tänka efter. Tänkte jag tyst för mig själv.

- Nu ska ni få jobba två och två på en matte uppgift. Jag parar ihop er. Sa fröken när hon märkte att några redan parat ihop sig som plåster.

- Jacob och Matteus, Ulrika och Fredrik, Amos och Cecilia, Julie och Karolin... Karolin, tänkte jag. Vem är det...

-Hej! Sa Karolin glatt.

- Hej... Sa jag.

- Vi ska jobba ihop. Visst är du Julie?

- Ja, sa jag trött. Karolin värkade som den glada typen som var lätt att lära känna. Hon var också väldigt snäll. Fröken börjde dela ut matte uppgifterna. Det var ett papper.

- Okej, sa fröken. Ni börjar med dom här. Ni kan hoppa över uppgift 2 och 3.

- Okej, sa Karolin.

- Ska vi börja? Sa Karolin snabbt till mig.

- Okej. Sa jag.

Vi gjorde klart uppgifterna...

- Okej, sa fröken. Nu tar jag in papperna och så får ni ta och gå ut på rast eftersom jag tagit ert papper. När det var vår tur gick jag ut. På väg till skolan hade jag inte haft tid att utforska skol gården ordeltligt. Så nu gjorde jag en tur runt med Karolin som guide. Det var varmt och skönt att vara ute. Tills jag såg dom otroligt höga tallarna...

Tack för att ni läste!

(Detta inlägg är copyright skyddat)